Hertonäs gård har en lång historia som går tillbaka till nya tidens början. På 1700-talet fanns bland annat Sveaborgs byggherre Augustin Ehrensvärd bland ägarna. Den gamla huvudbyggnaden i trä låg vid denna tid nära sundet mellan Hertonäs och Degerö. Officeren på Sveaborg Bengt von Spången köpte gården av Fredrik Ehrensvärd år 1761. Han grundade en fajansfabrik här vid samma tid. von Spången ät möjligen anlägga en modern så kallad engelsk park mot nordöst längs med näset bakom den gamla huvudbyggnaden. Det är också möjligt att parken anlades först av en senare ägare, kommendören Carl Olof Cronstedt.
Barockparken. Foto: EAW 2019.
Den engelska parkens idé var naturlighet och assymmetri. Parkstilen var på modet på 1700-talet. Barockparken är troligen av senare datum och anlagd på 1810-talet på Carl Olof Cronstedts tid. Trägården var redan omodern på denna tid, eftersom den symmetriska barockparkens glanstid inföll på 1600-talet. I trädgården odlades både prydnads- och nyttoväxter. Parkerna var en väsentlig del av imagen och en förlängning av herrgårdens ansikte utåt. Därför placerade man både tid och pengar i dem. Huvudgången skapades som en axel i nord-sydlig riktning: i dess ena ände fanns karaktärsbyggnaden och i den andra ett kvadratiskt nyklassicistiskt lusthus i sten planerat av Carl Ludvig Engel.
I herrgårdens engelska park anlades assymmetriska stigar mellan bestånd av lönnar, björkar och granar. Dammarna grävdes för att bringa en fläkt av skönhet och mystik. Det oktagonala lusthuset reflekteras fortfarande i spegeldammen och skapar en romantisk stämning. Lusthuset har sannolikt planerats av C. L. Engel.
I slutet av 1700-talet och igen på 1810-talet ägdes herrgården av Carl Olof Cronstedt. Under hans tid byggdes fajansfabrikens stenhus i en våning, det så kallade ”Brännhuset”, om till ny huvudbyggnad. Planen förverkligades år 1815 enligt ritningar av arkitekten Pehr Granstedt.
Oktagonala lusthuset reflekteras romantiskt i dammen i den engelska parken. Foto: EAW 2019.
Det var vanligt att det fanns en skild del för prydnads- respektive nyttoväxter i trädgårdarna. I parkerna fanns således även gott om bärbuskar och fruktträd. Av fruktträdgården återstår idag endast ett päronträd.
På 1800-talet köpte borgaren Karl Bergbom Hertonäs gård. Han son John med hustru Helene ägde gården fram till år 1919. I deras anteckningar återfinns pikanta detaljer också gällande trädgårdsskötsel.
År 1946 blev Hertonäs en del av Helsingfors stad. I det här skedet var herrgården redan ett museum skött av Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f. Föreningen föreslog för stadsträdgårdsmästaren Bengt Schalin att staden kunde ta hand om parken. På detta vis och sedermera genom ett särskilt avtal kom parken från och med 1950-talet att bli väl omskött av Helsingfors stads parkavdelning. Barockträdgården och den engelska parken bildar än idag en av Finlands ståtligaste och bäst bevarade parkhelheter, som andas en svunnen tid och minnen av gamla ideal.
#tarinalyhty s publika konstverk ses bäst i mörkret. Foto: Tarinalyhty.
I år börjar vårt museum att erbjuda specialguidningar med fokus på herrgårdens parkhistoria. För tillfället förevisas #tarinalyhty s publika konstverk i form av skulpturer i metall i parken. Till dem anknyter ett interaktivt historiskt-fiktivt spel. Ladda ner spelet från QR-koden här nedan. Mer information om specialguidningarna följer inom en snar framtid senare i vår!
