Fotograferandet på Hertonäs gård

08.09.2021 kl. 18:19
Fotografins historia är fylld av multipla uppfinnare och upptäckter, som tillsammans skapat den typ av fotografi vi har idag. Under första hälften av 1800-talet gjordes de flesta genombrott som möjliggjorde fotografering. Olika kemiska preparat, material
och komponenter utvecklades för framkallning, och fotograferandet blev snabbt mycket populärt. Också herrskapet på Hertonäs gård och deras släktingar lät fotografera sig. Det finns bl. a. flera stiliga visitkortsfotografier i Hertonäs gårds museums samlingar. Läs mer nedan!

Det första fotografiet som togs i Finland föreställer Nobelhuset i Åbo, och är taget av läkaren  Henrik Cajander den 3 november 1842. Cajanders fotografi var en s. k. dagerrotyp, en tidig  fototyp som görs på en tunn silverplåt. Tack vare att patenten var fri var  dagerrotyper mycket populära på första halvan av 1800-talet, är små och fragila, och förvaras alltid i någon  sorts fodral, t. ex. av glas.  

Många andra typer och varianter av fotografier uppfanns och användes också – ambrotyper,  ferrotyper, aristotyper, kollotyper... men alla dessa krävde att man personligen framkallade  fotografierna i egna mörkrum, och hade koll på alla de olika kemiska ämnen som behövdes  för processen. Denna period i fotografins historia kallas därför ibland ”apotekartiden”,  eftersom fotograferingen krävde så många preparat och speciella verktyg. Innan 1870-talet,  då de s. k. ”torrplåtarna” uppfanns, behövde man dessutom framkalla 1850-talets ”våtplåtar”  genast efter fotograferingen. Alla dessa faktum ledde till att fotografering i allmänhet skedde  i speciella ateljéer, och inte i privathushåll.  

Trots uppfinningar som underlättade användningen och spridningen av fotografiteknik var  fotografering relativt exotiskt i Finland fram till slutet av 1800-talet. Några få fotografer, som ofta  skaffat sig utbildning utomlands, bedrev dock verksamhet, antingen i egna studios i städerna  eller som kringresande fotografer på landsbygden. De som tjänade sitt leverne på att  fotografera gårdar och torp var efterföljare till de målare som idag kallas ”gåramålare”, och  föregångare till de flygfotografer som började lansera sin verksamhet efter andra världskriget  och har fortsatt med det än idag.  

Färre än 200 fotoateljéer verkade i Finland mellan åren 1842 och 1920, och dessa var ofta i  kontakt med varandra. Samarbete mellan ateljéer och anställnings- eller lärlingsförhållanden  var vanliga, eftersom utbudet på fotografier inte översteg efterfrågan och marknaden räckte  till för alla – men också eftersom lokaler som passade för fotografiverksamhet länge var en  bristvara. Fotografiernas popularitet ökade hela tiden på 1800-talet i takt med att antalet  stadsbor med pengar till fotograferandet ökade, och fotografiernas kostnad minskade.  Fotografierna blev fort ett medelklassalternativ till det dyra porträttmåleriet. 


Märta Bergbom (1887–1964) blev regelbundet fotograferad. I flera år tog föräldrarna henne  till Charles Riis ateljé, men i något skede bytte de till Atelier Apollo, möjligen efter att Riis  studio köpts upp av Apollo och verksamheten flyttade till Apolloateljén 1898. Foto: Atelier Apollo 1908. SOV.

I Hertonäs gårds bildarkiv återfinns flera stora namn bland ateljeerna i Helsingfors. Bilderna  av Märta Bergbom, och dessutom många andra bilder, är tagna i dansken Charles Riis studio.  Andra ateljéer som familjen Bergbom anlitade är bland annat Atelier Apollo, som drevs av  kulturpersonligheten K. E. Ståhlberg, och norrmannen Daniel Nyblins studio.  

Bland de bevarade fotografier som finns i Hertonäs gårds samlingar återfinns bland annat de för tiden typiska kabinett- och visitkortsbilderna. Dessa typer av fotografier var ofta mindre i storlek, och användes inte endast för att pryda väggar och ramar hemma – visitkortsfotografierna t.ex. gavs likt dagens visitkort åt andra. I Hertonäs samlingar finns idag ett helt album bestående av dessa mindre kort.


Ragnar Bergbom fotograferad i oktober 1891. Fotografiet ingår i ett album med liknande så kallade visitkortsfotografier. SOV.

Dessa visitkort, eller “cartes de visite” som de hette internationellt, var som mest populära under mitten av 1800-talet och konkurrerades så småningom ut av de senare kabinettfotografierna. Exempel på dessa är de porträtt som finns ovan; de något större än visitkort och har ofta en tryckt, vacker logotyp samt fotografens eller ateljéns namn. 

Efter att det amerikanska Kodak-företaget började massproducera kameror blev fotografering ett intresse för de breda massorna, och möjliggjorde t.ex. att vi idag har en stor mängd fotografier i våra samlingar från 1900-talet. För den som är intresserad att jämföra hur fotograferandet har utvecklats under 1800-, 1900-, och 2000-tal finns foton från alla dessa tidsperioder i Hertonäs gårds museums samlingar!


Hertonäs gårds huvudbyggnad, trol. Fotograferad på 1920-talet. SOV.

Läs mer i:
K.E. Ståhlberg (Sabira Ståhlberg 2013).
Amatörfotografklubben i Helsingfors hemsida.
Källan 2013:2, utgivet av och finns att läsa på Svenska Litteratursällskapets hemsida.
Atelier Nyblins hemsida.
“Fotografiska material”, Moderna museet.
“Daniel Nyblin” i Finlands nationalbiografi
“Karl Emil Ståhlberg” i Finlands nationalbiografi
Finlands fotografiska museum.
“How to spot a carte de visite”, The National Science and Media Museum.
“How to spot a cabinet card”, The National Science and Media Museum.