Bengt Gabriel von Spången hörde till tredje generationen av befälhavare i svenska armén inom den svenska adliga ätten von Spången. Hans farfar blev överstelöjtnant och adlades år 1691 med namnet von Spången. Även fadern Carl Magnus blev överstelöjtnant i svenska armén. Bengt Gabriel von Spången blev däremot överste vid Göteborgs artilleribrigad. Förutom militärman var han skicklig musiker och konstnär. Han var flöjtist och medlem av musikaliska ordenssällskapet Utile Dulci i Stockholm. Dessutom invaldes han år 1772 som ledamot nr. 26 i Kungliga Musikaliska Akademien. Bengt Gabriel var gift med Sofia Fredrika Westrell som han fick två barn med, av vilka den äldre Maria Fredrika föddes på Hertonäs gård.
Förutom jordbruk och boskapsskötsel har det på Hertonäs gård funnits en del industriell verksamhet, bland annat en tegelfabrik, en fajansfabrik och en bombelagd kanal genom Ströms sund. Det var B. G. von Spången som grundade fajansfabriken år 1762 i egenskap av ett bolag med 30 så kallade ”lott-sedlar” som delades mellan allt som allt 12 ägare, till vilka också hörde gårdens tidigare ägare A. Ehrensvärd och dess framtida ägare J. Sederholm. Keramikbrukets brännhus fanns i gårdens nuvarande huvudbyggnad, som Carl Olof Cronstedt lät bygga om till bostadshus i början av 1800-talet, varpå keramik produktionen flyttade till en annan byggnad på gården.
Bild av “Dessin til Brännhuset” enligt vilken keramikbrukets brännhus byggdes. Foto: KH 2022.
von Spången lät sundet mellan Hertonäs och Tammelund muddras enligt avtal med magistraten i Helsingfors och invånarna i de närliggande byarna år 1762. Över sundet byggdes också en klaffbro som lyftes mot en liten bomavgift från de passerande farkosterna och dessutom fungerade som landförbindelse till torpen på Tammelund. Tyvärr var kanalverksamheten antagligen inte lönsam och C.O. Cronstedt stängde kanalen i slutet av 1700-talet. Sundet växte under 1800-talet igen helt och hållet och den moderna kanalen som finns där idag byggdes under åren 2000 – 2001.
Till von Spångens förbättringar på gården hörde också utvecklingen av torparverksamheten. Han gjorde år 1767 kontrakt för nio nya torp, vilket fyrdubblade mängden fungerande torp på gårdens ägor. von Spången hade dessutom för avsikt att bygga en ny karaktärsbyggnad, två flygelbyggnader, två lusthus och flera ekonomibyggnader på gården. Till planerna hörde också att utvidga trädgården vid den gamla huvudbyggnaden som låg till söder om den nuvarande huvudbyggnaden. Dessvärre hann von Spången inte fullborda dessa planer på Hertonäs. Han sålde gården 1777 åt Johan Sederholm och flyttade till Stockholm var han blev befordrad till överstelöjtnant och tygmästare. I Stockholm fick familjen år 1778 sonen Carl Gabriel, som också han gjorde militär karriär. Han dog dock barnlös och den adliga ätten von Spången dog således också ut efter endast fyra generationer.
Sten Selins lokalhistoriska praktik på Hertonäs gårds museum har finansierats av Svenska kulturfonden.
Källor:
S. Aalto, S. Gustafsson, J-M. Granqvist, Fästningsstaden Helsingfors och Sveaborg 1721-1808, Helsingfors 2021.
S. Backman, Hertonäs gård. Från säteri till museum, Helsingfors 2017.
Adelsvapens genealogi Wiki, ”Von Spången nr 1297”, https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Sp%C3%A5ngen_nr_1297
Kungl. Musikaliska Akademien, ”Ledamöter sedan 1771”, https://www.musikaliskaakademien.se/omakademien/organisation/ledamotersedan1771.3388.html