Hingsten Julle - Hertonäs gårds avelshingst

03.04.2023 kl. 10:07
På Hertonäs gård fanns det under 1700- och 1800-talen många torp, men gårdsherrarna brukade ofta själva också jorden på sina marker i någon mån och speciellt under den Bergbomska tiden utvecklades jordbruket på gården. När John Bergbom tog över ansvaret för gården efter sin mor Helena Bergbom åtog han sig att modernisera jordbruket med att införskaffa nyutvecklade maskiner för ändamålet. Dessa drogs för det mesta av hästar och därför var det viktigt att också öka deras antal på gården. I slutet av 1800-talet skaffade John Bergbom en hingst till gården för att delta i arbetet men också producera föl.

Fotografi av hingsten Julle utanför ladugården på Hertonäs. (Foto: Hertonäs gårds museums bildarkiv)

På Hertonäs gård fanns det under 1700- och 1800-talen många torp, men gårdsherrarna brukade ofta själva också jorden på sina marker i någon mån och speciellt under den Bergbomska tiden utvecklades jordbruket på gården. När John Bergbom tog över ansvaret för gården efter sin mor Helena Bergbom åtog han sig att modernisera jordbruket med att införskaffa nyutvecklade maskiner för ändamålet. Dessa drogs för det mesta av hästar och därför var det viktigt att också öka deras antal på gården. I slutet av 1800-talet skaffade John Bergbom en hingst till gården för att delta i arbetet men också producera föl.

Hingsten i fråga, som hette Julle f. 1891, var en travare av fjärde generation som blivit skadad vid ung ålder och efter fyra års ålder inte mera klarade av att tävla. Ursprungligen såldes hästen av sin uppfödare som fyra åring till Sordavala Hästförening för att tävla men skadade högra framfoten före han fick visa vad han gick för på banan. Då det visade sig att skadan inte lekte tillräckligt bra för att få hästen i tävlingsskick inlöste Kreatursförsäkringsbolaget i Finland hingsten. Som 8 åring såldes han för 1000 mk, vilket var en fjärdedel av hans ursprungliga pris, vidare till Nylands Hippos som senare sålde honom till John Bergbom för 800 mk. På Hertonäs gård användes hästen antagligen som dragdjur för transporter och jordbruksmaskiner samt för att producera föl.

Julle avlade enligt Nylands Hippos årsberättelse 1906 sjutton föl under tiden 1900 – 1905. Det är oklart hur många av dessa som stannade kvar på gården men år 1910 uppges elva av de trettiofem hästarna som fanns på Hertonäs gård också vara födda där.

Fotografi av en häst och en man som sladdar en stor åker på Hertonäs. (Foto: Hertonäs gårds museums bildarkiv)

De viktigaste odlingsväxterna för Hertonäs gård var råg, korn, havre och potatis som såldes bland annat på Helsingfors torg eller rakt till närbelägna kunder. För jordbruket skaffade John Bergbom moderna jordbruksmaskiner som primärt var hästdragna, fast det också fanns en lokomobil som kunde dra tröskverk. Under John Bergboms tid uppgick åkerjordens areal på Hertonäs gård till ca 400 hektar, som kunde brukas tack vare det nya maskineriet och de många hästarna. Det fanns också transportvagnar på gården som drogs av hästarna.

Sten Selins praktikperiod på Hertonäs gårds museum finansierades av Svenska kulturfonden.

Källor:

Hästafvelsföreningens Nylands Hippos kalender och stambok 1897 - 1906, Helsingfors 1906.

S. Backman, Hertonäs gård. Från säteri till museum, Helsingfors 2017.